Det händer mycket nu, både på jobbet och privat. Inte blir det bättre av att man får stanna hemma med feber.
Kurslitteraturen sätter myror i huvudet på mig och jag funderar mycket över hur jag agerar i barngruppen. Är jag medskapande? Hur ska jag dokumentera på bästa sätt? Vad är "på bästa sätt", sett ur mitt perspektiv respektive ur barnens perspektiv? Många frågor, men inte så många svar hittills. Frågorna ska kanske inte ens besvaras med ett svar, utan måste kanske ställas om och om igen och därmed få olika svar från gång till gång.
Mycket medvetet gick jag in i ett projekt där vi undersöker vad som flyter och vad som sjunker. Barnen har fått fundera och prova sina teorier. Jag har dokumenterat med kamera och genom att skriva ner barnens frågor och deras egna svar. Vid nästa tillfälle har jag återknutit till gången före med hjälp av dokumentationen, precis så som skrevs i boken av Lenz Taguchi. Jag har också frågat om det är okej med varje barn att jag skriver om dem och fotograferar dem - ännu har jag inte fått något nej, snarare tvärtom.
Skillnaden mot tidigare i liknande projekt är att jag nu dokumenterar med medvetet och under arbetets gång. Tidigare skrev jag nog mer en utvärdering och fotograferade det färdiga resultatet. Det ska bli kul att se om jag upplever någon skillnad, när jag nu ändrat fokus till att dokumentera processen istället.
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
SvaraRaderaJust det du avslutar med, att fotografera och analysera under arbetets gång är ju hela grejen. Ett färdigt resultat är ju vad det är men det är ju vägen dit som är det spännande! Sen kommer den jobbiga delen, den som är svår att få till i praktiken, när det gäller dokumentation nämligen att diskutera och analysera med kollegorna för att föra verksamheten framåt. Det är där, tycker jag, som den stora utmaningen ligger i detta "nya" sätt att dokumentera på.
SvaraRaderaEn annan sak som jag tycker är häftig, det är när barnen utifrån en dokumentation kan berätta för sina kamrater som inte varit med om sina upplevelser.
SvaraRaderaHärom dagen observerade jag två pojke på tre år som diskuterade en bild dokumentation ingen av pojkarna var med på bilderna men de hade en diskussion om vad som hände.